söndag 3 augusti 2008

Hemma igen

Ni anar inte, nä! VILKEN OTROLIG RESA. Jag kommer inte orka skriva alla dagar i detalj, skriver bara av mig lite nu och sedan kommer bilder någon dag under veckan.

När vi landat i Antalya så springer vi och letar efter våra väskor. Vi står vid ett band där vi inte kände igen en jävel från planet. Sen kommer Ninni springandes med våra älskade väskor. Vi går ut till bussen för att åka den där resan i två timmar!! När vi väl var framme på hotellet blev vi lite smått besvikna på vårat rum. Vi hade utsikt över supermarket och bodde på första våningen. Men vi struntade i det.

Den första veckan var våra sju svenska grabbar där som vi festade med varje dag. Jag kommer inte ihåg allt vi gjorde, men det var så kul. Dansade på baren, nattbadade i havet. Smög in på varandras hotell, allt var bara så bra! Efter en vecka åkte dem hem och vi träffade dem Norska. Dem festade vi inte med lika mycket men dem var väldigt roliga.

Våra bartenders.. Det går inte att beskriva med ORD hur kul vi hade med dem. Dem var liksom A-O på hotellet. Dem vi fastnade mest för var Baran, Ibo och Iceman. Ångesten spreds sig i hela kroppen igår när vi skulle hem. Hur kan dagarna ha gått så fort? Varför ska det underbara ta slut redan nu? Men vi ska tillbaka nästa sommar, då ska vi få med oss ännu mera brudar.

Vi träffade fyra tjejer på hotellet, två från Göteborg och dem andra två från Stockholm. STÖRT SKÖNA! Jag vill tillbaka redan nu, tillbaka till aaaaaaalllltttt! Att bara sitta nere i baren, prata med alla. Att bara ha så jävla kul! Vi var inte direkt sånna som pressade i solen btw. Vi gick upp vid 12 tiden, käkade något sedan la vi oss i solen, fast vi låg mest under skuggan och läste. Vid 16 tiden gick vi upp och sov till 19.30-20. Sedan var det mat och göra iordning sig för kvällen och oftast kom vi hem runt 7 tiden på morgonen så man var ju ganska trött dagen efter. Vi shoppade inte så mycket, mest saker till våra familjer. Men vi gjorde en sak som står för mig och Ninni. Vi tatuerade en varsin stjärna. Jag har min på skulderbladet och hon har ditt bakom örat. Det vart riktigt fint och varje gång jag ser den tänker jag på allt som hände där nere. Det har även hänt saker som inte ska nämnas här :) Det som får veta, det vet eller kommer att få göra det. Nej nu orkar jag faktiskt inte skriva mer, vi hörs sen när jag har kommit på mera att berätta :)